1885 - 1902 | Efim Bogoljubow | 1932 - 1934 | Jämtlands Schackförbund | 1935 - 1938 | Utbyte med Trøndelag | 1939 - 1942 | JSF i Allsvenskan | 1951 - 1961 | Tigran Petrosian 1967 - 1970 | Nordiska Mästerskapet | 2005 - 2010



Schack i Jämtland är ett försök att göra en sammanställning i kronologisk ordning av schacklivet i Jämtland från år 1885 och framåt. Luckorna kommer att fyllas i vartefter i den mån det är möjligt.

Allehanda brädspel lär annars ha spelats i Jämtland sedan forntiden vilket bl.a. de bevarade spelpjäserna på Jämtlands Läns Museum vittnar om. Dessa pjäser av benknotor är funna i ett vikingatida gravfält i Västbyn på Frösön och tros tillhöra det av vikingarna populära brädspelet hnefatafl. Ett brädspel med kungen i mitten, försvarande pjäser runt om och anfallande motståndarpjäser längs kanterna. För illustrationens skull har muséet tillverkat en ny spelplan till de funna pjäserna.

Schack kom till Europa först på 1000-talet. År 1831 hittades de arkeologiskt berömda schackpjäserna, 78 pjäser allt som allt på den skotska ön Isle of Lewis. De pjäserna lär ha tillverkats i Trondheimstrakten på 1100-talet och förts till öarna med de norska vikingarna som bebodde öarna från 800-talet fram till 1200-talet. I Trondheimstrakten lär dessutom spelbräden till det tidigare hnefatafl ha tillverkats.

I vad mån och omfattning schack spelats i länet i gamla tider är däremot mer osäkert för att inte säga omöjligt att bringa klarhet i, möjligen spelades schack här som i Trondheimstrakten på 1100-talet, kanske rentav tidigare men helt klart tycks i vart fall schackintresset ha tagit fart och framförallt börjat organiseras i Jämtland från slutet av 1800-talet.

Fotnot: Vikingatiden brukar numer benämnas tiden från ca 790 e.kr. (det första skriftligt belagda vikingatåget skedde år 793) och fram till år 1103/1104 då Norden blev ett eget ärkebiskopsdöme, ett beslut som tydligör att man från nu blivit upptagna i den "västerländska kulturkretsen".

Några intressanta milstolpar:






1885Östersunds SS grundas av Emil Lindqvist 





Carl Emil Lindqvist
( 1848 - 1925 )
Det äldsta hittills kända och fortfarande verksamma! schacksällskapet i Jämtland grundas år 1885.

Sällskapet är Östersunds SS och grundaren den kände problemkompositören Carl Emil Lindqvist.


I den svenska översättningen av Johannes Minkwitz - Lärobok i Schackspelet, utgiven år 1885 - finns härunder några rader återgivna från detta historiska ögonblick..


~ Schacksällskap i Östersund.  Detta nybildade sällskap har till styrelse utvalt hr Emil Lindqvist - känd som lyckad problemförfattare och god schackspelare - till ordförande samt bankkamrer A. Lindberg till skattmästare och löjtnant H. Westin till sekreterare.

~ Inom sällskapet, som redan räknar den efter sina förhållanden höga numerären, 30 medlemmar, råder stor lifaktighet, förnämligast genom dess nitiske ordförandes för schackspelet visade stora intresse..

--

Emil Lindqvist eller Carl Emil Lindqvist som han senare kom att kallas var född i Skede, Jönköpings län 1848. Efter studietiden i Uppsala ( där han f.ö. grundar Uppsala SS 1873 ) och Stockholm kom han till Viken, Ytterhogdals församling 1880 där han ståtar med titeln e.o. kammarskrivare, en titel han bar med sig första tiden i Östersund dit han flyttar från Ytterhogdal 1883.

I Östersund tituleras han så småningom reg(ements)int(endent)aspir(ant). Han grundar Östersunds Schacksällskap och ägnar sig en hel del åt problemkompositioner.

Från Östersund flyttar Lindqvist 1887 till Askersund, vidare till Värnamo ( där han startar upp Vernamo Schackklubb 1902 ) och så småningom till Skåne innan han drog sin sista suck 77 år gammal i Göteborg.

Där, i Värnamo verkade han f.ö. som rektor (1897-1906) på Vernamo privata elementärläroverk och senare på Säters samskola (1907-1912).

--

Mest känd är nog ändå problemisten Lindqvist som under åren i Östersund förärade oss med en problemspalt i Jämtlands Tidning.

Lindqvists allra första alster att publiceras är så vitt känt ett verk i Ny Illustrerad Tidning år 1871 och fler skulle det bli. Emil Lindqvist kom att bli en av Sveriges mest produktiva problemförfattare och lär till sin 75 årsdag 1923 ha skapat smått osannolika 1 013! schackproblem.

Schackspalten i Ny Illustrerad Tidning var f.ö. dåtidens medelpunkt för den inhemska problemkompositionen, grundad år 1865 av Johan Gustaf Schultz.

Många av Lindqvists verk finns även publicerade i Svenska Familj-Journalen, i Allehanda för Folket och senare i Tidskrift för Schack liksom i ett stort antal dagstidningar.

Här ett par av Emil Lindqvists schackproblem: det till vänster publicerat 1885 i Johannes Minkwitz – Lärobok i Schackspelet, det högra i Svenska Dagbladet 1902.






..

Lösningar till schackproblemen:

nr: 44.      1. Se4 Lg8  2. Tf7 ~  3. S eller T gör matt.

nr: 1850.  1. Lf1, Sc5 (Sd4);  2. Sc4+, Kd4;   3. Sb5++ ;   1. --, c6;   2. Sf5.   1. --, cxd;   2. Sb5.  1. --, --;   2. De7+.  Bilöslig genom   1. Se2.


Carl Emil Lindqvist

Ny Illustrerad Tidning (1865-1900)  Svenska Familj-Journalen (1864-1887)  

Lindqvist i Svenska Familj-Journalen 1881  Samling problemkompositioner fr. 1901  1856 års uniformsreglemente





  Th. Frölander  





Carl Thure Frölander
( 1860 - 1937 )


En samtida problemist med Lindqvist är Carl Thure Frölander, född i Uppsala 1860 som bosätter sig i Östersund vid tiden för klubbens bildande år 1885.



Th. Frölander flyttar efter några år i Östersund vidare till Gäddede år 1889 där han gifter sig och blir far till parets två första barn. Här i Gäddede börjar han skapa problemkompositioner, om det är inspirerat av Lindqvist eller en följd av brist på motstånd vid brädet är inte gott att veta men många intressanta alster publiceras.

Efter en kort sejour till Eda församling i Värmland 1896-1898 där tredje barnet föds återvänder så familjen till Östersund där man bosätter sig på Köpmangatan. Frölander som nu är Öfveruppsyningsmann väljs 1902 in som sekreterare i Östersunds Schacksällskap.

I Östersund utökas familjen med två barn ytterligare innan flyttlasset åter går söderut, den här gången till Masthuggs församling i Göteborg dit man flyttar i december 1906. Frölander som vid flytten lär ha varit Kammarskrifvare var jämte Helmer Fahlander en av dåtidens starkaste spelare i Östersunds Schacksällskap.



Källor: Brunflo kyrkoarkiv: A I 10c sid 1
Östersunds kyrkoarkiv: A II a: 1d sid 1063, A II a: 2a sid 202, A Ia: 12 c sid 1064
Frostvikens kyrkoarkiv: A I: 11 sid 79, A I: 10 sid 61

Riksarkivet, Landsarkivet i Östersund

Tidskrift för Schack nr.42. 1896

Samling problemkompositioner fr. 1901

Två av Frölanders berömda tredragare.



Lösningar till schackproblemen:           


nr: 165.     

1. Df1, Kd4
1. ... Ke5
1. ... f5
1. ... f6
1. ... Sf5/Sg6
1. ... Sg2/~


2. Se×c6†
2. Sb×c6†
2. Kd6
2. Dc4†
2. De2†
2. Sb×c6
nr: 166.     

1. Le6, K×e6
1. ... d4
1. ... Kd4
1. ... S~
1. ... ~



2. Dg4†
2. Dh3
2. Df2†
2. D×d5†
2. De2†







 D:r   L. O. Svenonius 

Ludvig Oskar Svenonius
Ludvig O. Svenonius
( 1853 - 1926 )
Ludvig Oskar Svenonius är jämte Lindqvist & Frölander en av våra allra flitigaste bidragsgivare till allehanda tidskrifter. D:r Svenonius var en framstående spelöppningsteoretiker och bistod bl.a. med partianalyser.

Svenonius, - bördig från Råneå, - blev känd för schacksverige då han liksom Lindqvist skrev in sig vid Uppsala Universitet där han uppehöll sig åren 1872 - 1876.


Under Uppsalatiden lär han bl.a. ha komponerat ihop den hittills äldsta kända svenska studien, skapad år 1874.


 
Under 1800-talet gjordes det i Sverige endast enstaka försök att komponera studier. Den äldsta är så vitt känt skapad av Svenonius - vår förste internationellt erkände schackmästare och teoretiker.

skrivet av A. Hildebrand i Schack 67

Diagrammet:

1.g4+ hxg4 2.Sf4 h2 3.Se2 h1=S 4.Sd4+ Ke5

5.Sc6+ Kf5 6.Sxb4 g3 7.fxg3 Sxg3 8.Sc2 och vit vinner.

Studien av:   L. O. Svenonius


Där, i Uppsala var Svenonius tillsammans med grundaren tillika sekreteraren Emil Lindqvist samt ordföranden Per Gustaf Borén också en av förgrundsfigurerna i det nystartade Uppsala SS.

Schackspelaren Svenonius kom tillsammans med just P.G. Borén dessutom att tillhöra Sveriges främsta under 1870-talet. Inga officiella mästerskap spelades på den tiden men framgångarna följde varandra och dom båda beskrivs t.o.m. som 1870-talets Svenska Mästare! i Eric Carléns Schackspelet i Sverige - utgiven år 1942.


L.O. Svenonius - P.G. Borén L.O. Svenonius - M. Levertin L.O. Svenonius - L. Krause


--

Efter tiden i Uppsala fortsatte Svenonius sina studier i Stockholm där han vid Karolinska institutet tog en med. kand.-examen den 10 mars 1880. Därefter hade Svenonius div. kortare läkarförordnanden i bl.a. Sundsvall och Skellefteå innan han så småningom kom till Härjedalen 1889 där han utsågs till provinsialläkare i Hede.

Nygift med en flicka från Vemdalen utses han tre år senare till provinsialläkare i Sveg. 1915 går han i pension, varefter han uppehöll tjänsten under vakans till senhösten samma år och som tillförordnad kortare tider 1916 och 1917. Därefter öppnar han egen läkarpraktik i Sveg som han sen drev till den 14 sept. 1923.

Den påtvingade isoleringen senare i Härjedalen satte dock sina spår och för att över huvud taget få tillfälle att spela några partier av rang måste Svenonius resa fem mil till gästgiveriet i Kårböle. Här brukade han regelbundet möta en pastor Linderdahl, en rätt stark blixtspelare från Ljusdal, med vilken han ofta förde teoretiska diskussioner om spanskt parti.

--


Det var också nära att Svenonius skulle ha mött den till Stockholm inbjudne tyske stormästaren Jacques Mieses. Den berömde Leipzigermästaren gästade hufvudstaden under sin andra Skandinavienturné 1902 och mötte då bl.a. bröderna Collinj.

Men, då Svenonius anlände till Stockholm först när Mieses rest vidare.. blev kraft - mätningen aldrig av. Svenonius dröjde dock kvar i hufvudstaden för att istället ta sig an dåtidens sverigeelit med Fritz Englund, bröderna Gustaf och Ludvig Collijn samt vinnaren av den första Nordiska Schackkongressen - 1897 i Stockholm - Sven Otto Svensson.

Svenonius fick även nöjet att tillsammans med S.O. Svensson bekanta sig med blivande svenske mästaren Gustaf Nyholm, mötet skedde i ett invecklat konsultationsparti som sent kom att avbrytas i trolig remiställning.

~ ur TfS 1902. ~

~ Ett lifligt schacklif rådde äfven under D:r Svenonius besök och många heta strider utkämpades med den gamle schackveteranen från högsta norden..

Några av Svenonius publicerade "partier" ...

Dom två första spelades i Stockholm under besöket där 1902 och partiet mot Dahlqvist i Sveg 1901. Partiet mot Dahlqvist är f.ö. ett av dom hittills äldsta bevarade partierna spelade i Jämtland-Härjedalen.

L.O. Svenonius - F. Englund Konsultationsparti anno 1902 L. O. Svenonius - A. Dahlqvist





        L. O. Svenonius - A. Dahlqvist

Partiet spelades den 30:e December 1901 i Sveg och är det andra i TFS publicerade partierna - (Utan Sb1.) - dom emellan.
 
Partiet: Svenonius - Dahlqvist

1.e4 e5 2.Sf3 Sc6 3.d4 exd4 4.Lc4 Lc5 5.Sg5 Sh6 6.O-O Se5 7.Lb3 O-O 8.Dh5 Df6 9.f4 Dg6 10.Dh4 Seg4 11.Kh1 Kh8 12.f5 Db6 13.Lf4 d3 14.e5 Sf2+ 15.TxSf2 LxTf2 16.Dh5 d5 17.f6 Lf5?

En blunder! efter 17 ... Lg4 hade vit tvingats till pjäsbyten med ex. 18 fxg7+ Kxg7 19 Se6+ DxSe6 20 LxSh6+ DxLh6 21 DxLg4 och vits chanser hade varit ringa..

18.Lxd5 Lg6 19.fxg7+ Kxg7

- se diagramställningen till vänster -

20.DxSh6+ och Dahlqvist gick i fällan..

Vem Svenonius motspelare A. Dahlqvist var är dock inte känt, möjligen Alfred Dahlqvist född i Åmål år 1851.

Denne Dalhqvist flyttar senare in till Ströms församling där han enligt folkräkningen var bofast år 1890.
 
20 ... KxDh6 21.Se6+ Kh5 22.Lf3+ Kh4 23.Lg5#

1-0      TFS 1902

Partiet: Svenonius - Dahlqvist 4/12  1901
Partiet: Svenonius - Dahlqvist 30/12 1901


L. O. Svenonius fick till slut också möta en världsspelare om än i ett simultanmöte den 27 maj 1913, då världstvåan Nürnbergdoktorn Siegbert Tarrasch besökte Linköping under ett av sina Sverigebesök.

Tarrasch inledde med ett timslångt föredrag och avslutade med simultanuppvisning mot 33 motståndare. Doktor Ludvig Oskar Svenonius, som då uppehöll sig i Norrköping, var en av två vinnare..

Schackets Kulturhistoriska Sällskap

Forskningsarkivet, Umeå Universitet

--

Jacques Mieses

GM Jacques Mieses första skandinavienturnè gjordes år 1900, den andra 1902 då Mieses förutom Stockholm besökte Kristiania, Göteborg och Köpenhamn där stormästaren bl.a. höll välbesökta simultanuppvisningar. Mieses deltog f.ö. också i den första internationella mästarturneringen i Norden som hölls i Stockholm 1906.

Till Sverige återvände stormästaren också senare för att 1948 göra en sista!? simultanturnè genom landet. Den berömde Leipzigermästaren, som då hunnit fylla 83 år!, spelade förvånansvärt starkt även då vilket man i bl.a. Norrköpng fick erfara...

Tidskriften TfS

En intressant föregångare till Tidskrift för schack ges ut av Helsingfors Schackklubb med början år 1890. Tidskriften heter just Tidskrift för Schack och utkommer med 10 nummer premiäråret men det blir inte mer än ett nummer året därpå innan redaktören och utgivaren Johannes Öhquist gav upp projektet. Schackpionjären Öquist var problemschackentusiast och blev själv en internationellt känd problemförfattare.

Den TfS som vi känner idag har sitt ursprung i Tidsskrift for Skak udgivet af Kjøbenhavns Skakforening och ges ut med början år 1895. Vid nordiska schackkongressen i Göteborg 1901 beslöts att Tidsskriften skulle bli Nordiska Schackförbundets organ. Till ny ansvarig utgivare valdes bröderna Gustaf och Ludvig Collijn som 1902 tar över efter redaktör A. C. Rosendahl, tidskriften får nu också sitt nuvarande namn Tidskrift för Schack.






 Herr H. Fahlander 

Viktor Helmer Fahlander
  Helmer Fahlander
  ( 1866 - 1948 )
Till pionjärerna i Jämtländskt schackliv hör också Herr H. Fahlander i Östersund.

Helmer Fahlander är bland mycket annat en av våra tidigaste turneringsspelare i korrespondensschack, kanske t.o.m. den förste.


Helmer Fahlander deltog bl.a. i den första svenska korrespondensturneringen som tar sin början den 1 oktober år 1898.

Denna den första korrturneringen i Sverige kom till efter den första nordiska schackturneringen i Stockholm år 1897 där många startande var just korrspelare. En av dom främsta, J.A. Ros från Avesta ansåg tiden vara mogen och väckte så förslag om en korrespondensturnering. I Aftonbladets schackspalt utfärdas därefter en inbjudan den 27 augusti år 1898 som kom att locka 26 spelare till anmälan. Helmer Fahlander - då bosatt i Skellefteå - var en av 15 startande i A-gruppen.

Turneringen kom att pågå till den 10 november år 1900 och premiärvinnare blev Joel Fridlizius, Göteborg 13 p. följt av initiativtagaren J.A. Ros, Avesta 10 p. och Fritz Englund, Stockholm 9½ p.

Helmer Fahlander deltog även i den första Nordiska Korrespondensturneringen som arrangerades av Göteborgs Schacksällskap till firandet av 20-årsjubiléet hösten 1899. Denna turnering tog sin början i januari år 1900 och pågick i lite mer än två år. Hemmaspelaren Joel Fridlizius, Göteborg visade återigen takterna men fick den här gången dela turneringssegern med A. F. Täckholm, Torsås. Båda belönades med diplom och för den tiden den inte blygsamma summan av 175 kr vardera..

Tredjepriset gick f.ö. till A. C. M. Pritzel, Köpenhamn och Fahlander - nu bosatt i Östersund - slutar på en 10:onde! plats efter vinster mot bl.a. 5:e plac. Fritz Englund, Stockholm. Resultatraden innehöll f.ö. också sju förluster i den tuffa turneringen, förlust bl.a. i mötet med blivande nordiske mästaren Johannes Giersing, Köpenhamn. - Giersing vann kongressturneringen 1903 i Kristiania ( dåtidens Oslo ).

Han var även anmäld till Kristiania Schakselskabs juniorkorrespondanceturnering som startade den 21 september 1902, dit var för övrigt hela 54 spelare anmälda fördelade på 24 från Sverige, 19 från Danmark och 11 från Norge. Fahlander blev dock liksom Herman Pettersson från Älvdalen tvungen att dra sig ur denna den andra nordiska korrespondansturneringen. Beslutet togs av förbundsstyrelsen då det blivit fördröjningar i den första korrturneringen och det ansågs finnas risk för det när nu de båda även var anmälda för spel i den första korrespondensturneringen i Nordiska Schackförbundets regi med start i november samma år. Fahlander var där f.ö. en av sju deltagare från Sverige av totalt 12 spelare från Norden. Övriga från Sverige var Fritz Englund, Stockholm, Gustaf Collijn, Djursholm och vinnaren av jubiléumsturneringen A. F. Täckholm från Torsås, här fanns även J. A. Ros, Trollhättan och Herman Jonsson från Partilled. I denna högklassiga tredje nordiska korrespondansturneringen spelade dessutom V Nielsen, E Mortensen och A. C. Rosendahl, Kjöbenhavn samt E Michelsen från Odense i Danmark. Från Norge deltog E Jürgens, Kristiania Schakselskab. Vann A-gruppen gjorde danske A.C. Rosendahl som erhöll segerpremien á 120 kr. Fahlander slutade i A-gruppen på en 5 plats (av 6 deltagare).


Fahlander var en minst sagt flitig deltagare i just korrturneringar och blev i Östersund vid korrespondenschackförbundets andra kongress 1942 invald till dess förste hedersledamot.

Fahlander var också en god närschackspelare och ställde bl.a. upp för spel vid den Nordiska Schackkongressen 1905 i Stockholm.




          H. Fahlander - G. Kjellberg

Partiet spelat i klass 2 under Nordiska Schackkongressen i Stockholm 1905.

~ f.ö. endast 6 deltagare i klass 1 ~
 
31.Txd3 Lh4 32.Sf3 Lf2 33.Sg5 Lb6 34.Tf3 Ta7 35.Tc3 Ta8 36.e6 f6 37.Se4 Kf8 38.Sd6 Ld4 39.Td3 Le5 40.Sxb5 Ke7 41.Te3 Ta6 42.g4 Txe6 43.a4 Tc6 44.a5 Tc1+ 45.Kg2 Kd7 46.Sa3 Lc3 47.Td3+ Kc8

- se diagramställningen till vänster -

48.a6 Lxb4 49.a7 Kb7 och pjäsvinst.

50.Tb3 Kxa7 51.Txb4 Ta1 52.Sc4 Td1 53.Se3 Td2+ 54.Kf3 Th2 55.Kg3 Td2 56.Tb3 g5 57.Sf5 Td7 58.Te3 Kb7

59.Te7 Txe7 60.Sxe7 Kc7

61.Sf5 g6 62.Se7 Kd7 63.Sxg6 Ke6 64.Kf3 Kf7 65.Sf4! och resten är transportsträcka.

1.e4 e6 2.d4 d5 3.Sc3 Sf6 4.e5 Sfd7 5.Sf3 c5 6.Le3 cxd4 7.Lxd4 Sc6 8.Lb5 Sxd4 9.Dxd4 a6 10.Lxd7+ Lxd7 11.O-O Tc8 12.a3 Tc4 13.Dd3 Tg4 14.h3 Tg6 15.Tad1 Lc5 16.b4 La7 17.Td2 O-O 18.Sxd5 Lb5 19.c4 Lxc4 20.Dxc4 exd5 21.Dxd5 Dc8 22.Kh1 b5 23.Tfd1 Dc3 24.Db7 Lb6 25.Td6 Lxf2 26.Txg6 hxg6 27.Dxa6 Dc2 28.Dd6 Ta8 29.Dd3 Dc4 30.Sg5 Dxd3
 
65 ... gxf4 66.Kxf4 Kg6 67.h4 Kg7 68.Kf5 Kf7 69.h5 Kg7 70.Ke6 Kh6 71.Kxf6 Kh7 72.g5 Kh8

73.g6 Kg8 74.h6 Kh8 75.g7+ Kg8 76.h7+ Kxh7 77.Kf7

1-0

Partiet:   Fahlander - Kjellberg 1905


Vem var då Fahlander?. Viktor Helmer Fahlander var född i Bygdeå församling i Västerbotten, han flyttar in till Skellefteå år 1896 och är där med om att bilda Skellefteå Schacksällskap. Till Östersund immigrerar han liksom många andra kring sekelskiftet, troligen år 1900, här bidrog han verksamt till att också sätta det gamla Östersunds Schacksällskap på fötter. Han lägger ner ett närmast outtröttligt arbete, bl.a. som ordförande i ett kvarts sekel!.

Till yrket är Fahlander verksam som adjunkt vid Östersunds allmänna läroverk, en tjänst han tillträder år 1901 och innehar fram till pensioneringen.

Fahlander ägnar sig på senare tid också mycket åt problemlösningar. Om Östersunds SS grundare Carl Emil Lindqvist var problemförfattaren nummer ett i Jämtländsk schackhistoria så var nog Fahlander problemlösaren. I TfS:s löpande turnering erhöll Fahlander pokalen, (den första) 1937 efter att ha uppnått 504 poäng!. Fahlander tog sen i snabb följd hem ytterligare fem!! pokaler, den senaste i raden år 1946..

Om Fahlander kan man bl.a. läsa i historieskriften "Jämtlands Schackförbund 25 år" där Nils H. Lundgren - som första gången mötte honom i slutet av 20-talet - beskriver honom som en "särpräglad personlighet som utstrålade en sådan vänlighet att alla som mötte honom säkerligen fick en bild klar av honom på näthinnan".

Fahlander var också in i sin ålders sena höst en självskriven besökare vid alla större schackevanemang i staden.

Jämtlands Schackförbund 25 år

/ Nils H. Lundgren.





1902Östersunds SS ombildas och inträder i Nordiska Schackförbundet 

Efter Emil Lindqvists flytt från orten sker en nystart av Östersunds Schacksällskap.

~ ur TfS 1902 ~

~ Nytt Schacksällskap i Östersund.  Den 8 februari hade detta nybildade schacksällskap sin första allm. sammankomst, hvarvid till styrelse valdes regementspastor P. Öberg, ordf., folkskolläraren C. Christensson, v. ordf., öfveruppsyningsmannen Th. Frölander, sekreterare, och bankkassör H. Nordvall till kassaförvaltare.

~ Det nya sällskapet, som räknar omkring 20 ledamöter, är egentligen att betrakta som ett slags förnyande af det på 1880-talet i Östersund af den kände problemförfattaren Emil Lindqvist grundade schacksällskapet, hvilket efter dennes afresa från orten lefvat ett slags skenlif...

Spellokal vid omstarten är stadshotellet där sällskapet sammanträder varje onsdag kl 18.00. Spellokalen byts sen ut redan till säsongen därpå då sällskapet fr. 6:e oktober sammanträder ~ hvarje tisdag afton å Grand Hotel!. En i Östersund på den tiden högst anslående byggnad med veranda och ståtlig festvåning, - idag ligger där Storsjöteatern..



  Grand Hotel

--

I november 1902 sökte Östersunds SS och fick inträde i det Nordiska Schackförbundet. Vid den tiden bestod NSF av bara fjorton föreningar: tre från Danmark, en från Norge och tio från Sverige. (Sveriges Schackförbund grundas först 1917).


Fotnot: Det Nordiska Schackförbundet grundas den 20 augusti år 1899 under den Nordiska Schackkongressen på Tivoli i København.

Dansk Skak Union






1930Efim Bogoljubow gästar Östersund 

Efim Bogoljubow
Efim Bogoljubow
( 1889 - 1952 )
Den dubble ryske mästaren och stormästaren GM Efim Bogoljubow bjuder Östersund på simultanschackuppvisning.

Simultangivningen äger rum på Hotell Standard beläget på Prästgatan 31 i centrala Östersund.
Hotellet invigdes år 1907 och lär under några år, 1910 - fram till 1927 - ha inrymt klubblokal för Östersunds Schacksällskap, en anslående byggnad som i våra dagar bl.a. inrymmer Hotel Emma.


Om Bogoljubows besök i Östersund finns härunder några rader återgivna ur Nils H Lundgrens Jämtlands Schackförbunds historieskrivning från 1960.

Boguljubov med förnamnen Evfimij Dimitrijevitj var här före förbundets tillkomst 1930. Två gånger har han spelat om världsmästerskapet mot Aljechin, som visserligen vann men som inte kunde notera några lättköpta segrar. I internationella turneringar visade Boguljubov sin storhet bl.a. vid ett tillfälle över så meriterade spelare som förutvarande världsmästare som Lasker och Capablanca.

Trettio år har gått sedan B. gav en simultangivning i Standards festvåning, men skrivaren kan när han vill se honom framför sig rund och frodig med den evige beledsagaren cigarren i mungipan, ett glas öl i handen vaggande från bord till bord. I ett strålande generöst humör genomförde han turneringen.

En mycket långhårig herre från provinsen, inga namn efter elva - gjorde sitt bästa att i hårsvallet kamoflera pjäserna. Boguljubov såg dem dock och märkte också att motspelaren satt fram ett torn i slag för B:s springare. Utan ett ord flyttade han tillbaka motspelarens torn för att finna det i slag igen vid nästa runda.. Även då plockades tornet till sin urspungliga skyddade plats. men när tornet för tredje gången sattes fram för slakt tog han det med en suck, slog ut med armarna och bjöd remi.. Han märkte hur illa ställt det var med motspelarens nerver..


Bogoljubow vann som antyds bl.a. storturneringen i Moska 1925 före Edward Lasker och José Raúl Capablanca och utmanade senare Alexander Alekhine 1929 och 1934 om VM-titeln.

Bogoljubows simultanturné i Sverige 1930 inleddes den 28 februari och pågick till den 10 april. Simultanturnén innefattar 28 föreställningar från Skåne till nordligaste Lappland. I Östersund skrevs resultatraden till 44 vinster, 3 förluster och 5 remipartier.

Resultat Bogoljubows simultanturné 1930
Om Bogoljubows besök i Östersund finns bl.a. även en notis i TfS N:r 4 från april 1937.


Jämtlands Schackförbund 25 år

Efim Dmitriyevich Bogoljubow Världsmästarmöten 1834-2004  www.bidmonfa.com





1932Gösta Berg 

Gösta Berg
   Gösta Berg
( 1906 - 1979 )
År 1932 börjar en sällsynt initiativrik och ovanligt schackintresserad Gösta Berg, då, sen några år tillbaka medlem i Östersunds Schackkamrater, föra fram idéer och förslag på det mesta som rörde schack i Länet.

Ett genuint schackintresse och engagemang som skulle komma att vara i mer än ett halvsekel och som otvivelaktigt satt sin prägel på schacklivet i Jämtland.

Under Göstas tid i schackjämtland spelas bl.a. det första Jämtlandsmästerskapet 1934, Jämtlands Schackförbund grundas 1935, det första landskapsutbytet med Trøndelagen sker 1938 och SM 1942 förläggs till Östersund bland mycket annat.

Under Gösta Bergs era gästas vårt distrikt också av många stormästare som Gideon Ståhlberg 1935, Erik Lundin 1938, Gösta Stoltz.., Salo Flohr 1940, Rudolf Spielmann 1941, Eero Böök 1945, Lodewijk Prins 1952 och världsmästaren Tigran Petrosian 1964.

Till raden av stormästare som simultanat i länet kan också läggas dom svenska mästarna Gustaf Nyholm 1937, Folke Ekström och Gösta Bergs gode vän Kristian Sköld som f.ö. även deltog i Jubiléumsturneringen 1960 och i turneringen 1967, en turnering som f.ö. vanns av danske! mästaren Sejer Holm Petersen.

..

Gösta Berg var också ledamot i Sveriges Schackförbunds styrelse där Gösta blev invald 1940 och satt t.o.m. 1951, - Fotot är hämtat ur SSF:s minnesskrift från 1941.


Styrelsens sammansättning 1941: ordförande civilingenjör Erik Olsson, ( som på fotot flankeras av suppleanterna redaktör Ernst Jacobson och skriftställare Å. Lind ), vice ordf. advokat Folke Rogard, sekreterare kammarskrivare Eric Carlén, skattmästare ingenjör Fritz Andersson och till övriga ledamöter invalda: fabrikör J.E. Ekelund, verkmästare Carl Bylander, köpman Gösta Berg och fanjunkare T. Lundell.

Intressant under 30/40-talet är också det ökande intresset för lagmatcher som stad mot landsbygd, klubbar och orter emellan. Under 30-talet ser också ett antal nya klubbar dagens ljus och seriespel med 10 mannalag infördes. Till säsongen 1937/38 delades klubblagen in i inte mindre än tre! serier, ( A, B och C ) med fyra lag i varje vilket skulle göra 120!! spelare + ett antal avbytare.. Nu blev indelningen förvisso justerad till tre klubbar i A-serien: Östersunds SS, Östersunds SK samt SK Tempo. Fyra klubblag i B-serien: Brunflo SK, ÖSK II, Frösö SK samt SK Tempo II och slutligen 5 klubbar i C-serien: Nälden, Mattmar, Offerdal, Krokom samt Trångsvikens SK. Ett senare beslut av Jämtlands Schakförbund ändrade också lagstorleken i C-serien till 8 mannalag strax inför seriesterten, men många spelare blev det. :)

Lagmatcher var uppskattade och just schackutbytet i serieform utökas dessutom ytterligare på initiativ av Jämtlands SF med den mellannorrländska serien för distriktslag från Jämtland, Medelpad samt Norra och Södra Ångermanland.

Serien spelades med 12-mannalag åren 1946-1949 och kom att domineras stort av Norra Ångermanlands SF som vann serien inte mindre än tre gånger! och tog en andraplats. Ångermannlänningarna tog med segern 1949 dessutom hand om det av Östersunds Posten uppsatta vandringspriset.

~Denna tävlingsform kom senare även att bli den direkta förebilden till nu pågående Allsvenska serien och påskyndare till detta var utan tvekan Gösta Berg i Östersund, då styrelsemedlem i Svenska Schackförbundet.   

/ Nils Nylander


Gösta Bergs tid i IFK Östersund





1934Eric Arnlind 

Erik Arnlind
  Eric Arnlind
( 1922 - 1998 )
Till dom riktigt stora legenderna i jämtländskt shackliv hör otvivelaktigt även Eric Arnlind som bl.a. delade segern i SM gruppen 1961, Arnlind förlorade förvisso i det efterföljande särspelet med Erik Lundin men en aktad spelare var han.

Arnlind var en landslagsspelare av rang och tillhörde dessutom den yttersta världseliten i korrschack under hela 30 år.. ( 1955-1985 ).

Allt började en gång i Brunflo där Eric vid det första Jämtlandsmästerskapet 1934 drog uppmärksamheten till sig. Eric hade följt med pappa Isidor för att följa faderns spel men blev snart själv blickpunkten.

Här följer några rader ur Nils H. Lundgrens historik Jämtlands Schackförbund 25 år.

~ Vid det Jämtlandsmästerskap som hölls före förbundets tillkomst 1934, såg skrivaren honom första gången. Han var då en 12-årig pojke med kortsnaggat "rävfärgat" /jojo/ hår iklädd sjömansblus och knäbyxor.. Han satt med hakan vilande på bordet och iakttog med ekorrpigga ögon faderns förehavanden i ett parti i klass II. Dr Wilh. Bergner, som just blivit tredje pristagare i den avslutade turneringen i klass 1 frågade pappa Isidor om det var hans son, och fick det bekräftat med en nick.

Lite på sidan om partiet hann också Arnlind berätta att pojken regelbundet gått igenom faderns partier på senare tid och att han ofta haft anledning att anmärka på faderns spel, och det värsta var, framhöll fadern, "pojken har rätt också..."

- Jaså han spelar schack han också, sa dr. Bergner. En bekräftande nick från Erik. - Då kanske vi skall ta ett parti?" sa dr. Bergner. Ny nick från Eric. Sedan dröjde det mindre än 10 minuter innan Dr. Bergner satt högröd i ansiktet och åtskilligt förlägen. Han hade blivit utspelad i ett parti som han ansåg sig ha tagit lite för lätt på. - Revanch?" "Ja visst!" Men även det partiet slutade med förlust då dr. Bergner, inte precis någon blixtspelare, kvickt ramlade in i grabbens snabba pjäsföring. - Märkvärdigt vad han är bra, skall vi ta ett tredje parti?" - Ja tack!" Efter en dryg timma hade Dr. Bergner noterat sin tredje förlust.

Skrivaren och andra som var "åhöra" och åsyna vittnen kunde inte undgå att märka respekten hos den besegrade läkaren då han reste sig upp och gjorde en demonstrativt djup bugning för sin unge besegrare. Den gode doktorn anade någonting. ~


Året därpå vann Eric klass III, 1936 klass II och 1937 tillsammans med Sven G. Karlsson, klass I och fullbordade triumfen 1938 då han ännu inte fyllda 16 år blev segrare i mästarklassen efter hård kamp med Gösta Berg.

Tronskiftet var nu ett faktum och Eric tog av bara farten hem Jämtlandsmästerskapet fem år i följd!. Eric lämnade därefter länet och Brunfloklubben för vidare studier i Stockholm, väl där ställde Eric upp i och vann, - därtill obesegrad! - Stockholmsmästerskapet 1944. Framgångarna fortsatte och vid schackkongressen i Lidköping samma år kom Eric dessutom att vinna Mästarklassens grupp 2, - överlägset och.. obesegrad!.

Eric Arnlind återbördas därefter till Jämtland för att på 50-talet anföra Jämtlands SF:s lag i allsvenska serien. Arnlind ställde nu också upp för spel i hemma-SM i Hålland 1952. Arnlind vann och var nu kvalificerad för spel i landslagsklassen.

Arnlinds comeback på hemmaplan kom dock att bli kortvarig och redan 1957 efter tredjeplatsen i SM styrdes flyttlasset åter till Stockholm. Tillbaka i huvudstaden spelar han bl.a. hem lagsegern, med Stockholm! i allsvenska serien 1960/61.

Arnlind var vid den här tiden etablerad i sverigeeliten och fick 1958 representera Sverige i olympialaget i München. Arnlind passade också på att att prova nymodigheter som telepartiet eller "tidningspartiet" som det kom att kallas mot regerande världsmästaren Michail Botvinnik 1962. Partiet spelades på Dagens Nyheters redaktion med 2½ h / 40 drag och slutade med remi. Arnlind fick också äran att möta Max Euwe vid förstabordet (före Ulf Andersson och Axel Ornstein) i världens första telexlandskamp mot Holland 1975. Dom svenska spelarna satt bänkade i US Trade Centers lokaler i Stockholm där Arnlinds parti mot exvärldsmästaren följdes med stort intresse runt brädet, hemmaspelaren behöll dock lugnet och ordnade remi.

Arnlinds framgångar var många vid brädet men det var som korrschackspelare han kom att nå dom riktigt stora höjderna internationellt. Arnlind spelade bl.a. VM-finaler individuellt och representerade Sverige vid fyra OS-finaler i lag. Stormästartiteln erövrades 1968 och toppen av karriären nåddes i mitten på 70-talet då han bl.a. vann det Västtyska korrschackförbundets jubiléumsturnering "25 Jahre BdF" (1970-1974). I denna prestigefulla turnering deltog en världsmästare, sju andra stormästare och sju IM.

Exakta beräkningar i långa varianter var Arnlinds styrka och ibland kunde det t.o.m. behövas en extra semesterdag från jobbet som byrådirektör vid Statens Vägverk, en ledig dag var precis vad som behövdes i bl.a. radiopartiet mot dansken Børge Andersen..

Erics sista turnering kom att bli Lag-SM 1996 med Östersund som med Stormästaren vid förstabordet fick ett välbehövligt handtag, en hjälpande hand som räckte ända fram till SM-brons!. I laget ingick förutom Arnlind, Lennart Burman, Stefan Andéer och Christer Johansson.


/ Nils H. Lundgren.

Jämtlands Schackförbund 25 år


Eric Arnlind:

Tiden i Kristallen Chessgames.com nbc.schaakbond.nl/ratings





1935Jämtlands Schackförbund grundas 


Redan 1932 började Gösta Berg och Sven G. Karlsson att argumentera för ett bildande av ett distriktsförbund som ett samordnande organ. Dom många klubbarna underströk behovet av ett förbund och planer på hur ett bildande skulle gå till fördes fram. Det kom dock att dröja till 1935 innan planerna blev verklighet.

Den 14 april 1935 valdes en interimstyrelse med uppdrag att utarbeta stadgar och riktlinjer för förbundet. Det första sammanträdet skedde hemma hos Dr. Wilh. Bergner som valdes till ordförande i interimstyrelsen.

Hösten 1935 hölls så det första årsmötet där följande styrelse valdes: ordf. Gottfrid Bostrand, sekr. Nils H. Lundgren, kassör Sven G. Karlsson, v.ordf. Isidor Arnlind, Brunflo samt Nils Nordkvist, Lugnvik.

..

Tiden kring förbundets bildande är också lite av blomstringstiden i Jämtlänsk schackhistoria, nya schacksammanslutningar växte fram lite var stans i länet. .

De äldre klubbarna Östersunds SS och Östersunds Schackkamrater ( som f.ö. grundas 1925 ) fick konkurens av Brunflo SK (1931), av SK Tempo (1934) och sckackklubbar vid I 5, A 4 och SJ och dessutom i Lugnvik, Valla ( Frösö SK) och Vålbacken !..

Inte mindre än 10 klubbar var således i verksamhet bara i Östersundsområdet ... lägg därtill klubbar i Krokom, Nälden, Offerdal, Mattmar, Trångsviken samt Åsarna SK.., m.fl.


/ Nils H. Lundgren






1935Gideon Ståhlberg gästar Östersund 


Förbundets första stora arrangemang var en simultangivning med den internationelle stormästaren Gideon Ståhlberg, Stockholm, som mötte 35 spelare. Ståhlberg vann 26 partier, förlorade 5 och spelade 4 remier.

De som lyckades besegra stormästaren hette: Gösta Berg, ÖSK, Carl Gundt, ÖSS, Uno Lind, SK Tempo, Nils H. Lundgren, ÖSK, samt Petrus Rödén, Åre. Följande uppnådde remi: Wilh. Bergner och Magnus Bern ÖSS, Rickard Nyström, ÖSK, samt Folke Olsson A4.


/ Nils H. Lundgren





1938Korrespondensschack 


Sveriges Korrespondensschackförbund som bildades i februari 1938 gör sitt intåg i distriktet och inregistrerar 12 spelare.

En sällsynt intresserad korrespondensspelare som bör nämnas i sammanhanget är Radiotelegrafisten Sture Månsson. Han var vid sidan av dom riktigt stora Fahlander och Arnlind en av dom absolut flitigaste och lärde sig pr korrespondens inte mindre än 5 språk som han behärskade förvånansvärt bra. Ryska lärde han sig för att , som han sade, kunna följa sovjets förnämliga schacktidskrifters referat och analyser.

Hur många partier han spelade under karriären är naturligvis svårt att i dag veta men hans intresse gränsade till det otroliga, han lär ex. vid sin bortgång ha haft bortåt 70 talet partier i gång med spelare från hela världen.


/ Nils-Löpare, ur TfS nr. 4-5 1938 .





1938Utbyte utanför läns- och riksgränsen 


Den första lagmatchen mellan våra två provinser blev spelad 1938 och matcher har sedan dess spelats till och från. Om premiärmatchen 1938 har däremot inte mycket varit känt mer än att Jämtlands Schackförbund till matchen beslutar anslå 50 kr. och att Jämtland förlorade.. I samband med ett lokalbyte först nu 75 år senare.. kom så några sparade tidningsurklipp upp i ljuset. Där stod bl.a. att läsa att "De svenske gjester kommer till Trondheim Pinseaften og tar inn på Bondeheimen". Om premiären finns även ett stycke återgivet i Nils H. Lundgrens historik Jämtlands Schackförbund 25 år, 1935 - 1960 som läsaren här kan ta del av.

Utbyte utanför läns- och riksgränser:

Redan tidigt började förbundsstyrelsen undersöka möjligheten till samarbete med Trondheim. Det dröjde dock till 1938 (red. anm.) innan den första "stadsmatchen" Östersund - Trondheim kunde spelas i Trondheim. Trönderna hade i Arbeidernes Skakklubb några av Norges bästa spelare så nog blev det motstånd så det räckte.

Men det som deltagare kanske minns bäst var den efterföljande blixt- turneringen. Norrmännen hade inte klockor så det räckte till varje parti varför skrivaren, som hälsningstalat och bevisat sig vara i besittning av akningsvärda röstresurser, utnämndes till turneringsledare. Det var inte bara att lotta spelarna efter Monrads system, där man siktar på att hela tiden låte de bästa spelarna möta varandra, utan turneringsledaren skulle också var tionde sekund hojta vit - svart - vit - svart. - Det har sällan hörts något så hest i ledarväg som skrivarens efter den persen. /Nils H. Lundgren


Premiärmatchen 1938 anfördes av nykorade distriktsmästaren Erik Arnlind, nyss fyllda 16 år vid toppbordet samt Jämtlands Schackförbunds Ordförande Nils H Lundgren. Mötet kom att spelas i Yngre Handelsstands lokaler där Trönderna vann och tog den första inteckningen i Arbeideravisens nyuppsatta vandringspris, ett pris där tre inteckningar får gälla för slutgiltig erövring.









Efter den övertygande segern av Trøndelag med hela 7 - 3 i returen i Östersund 1939 var det tänkt att Trondheim skulle stå värd för mötet påföljande år, men vid den tidpunkt matchen skulle gå låg Norge härtaget av Hitler & Co, vilket uteslöt alla sådana kraftmätningar. Schackutbytet återupptogs därefter år 1945 med Östersund som värd för arrangemanget, nu kom också den första triumfen, 6½ - 3½ för Jämtland som lagom till matchen återbördat Eric Arnlind.

Efter matchen spelades en blixtturnering som vanns av Sven Karlsson på 18 poäng, tvåa blev Eric Arnlind på 17½ och trea Gösta Berg med 15. Bästa norrman blev femma. I blixtturneringen deltog 19 man.                     
/Nils H. Lundgren

Vid avresan från Östersund vid motsvarande match i början av 50-talet, bilden tagen på centralen i Östersund inför avresan till Trondheim.




I bakre raden ser vi från vänster: Tord Ödmark, Kalle Gundt, Sören Appelqvist, Kjell Hedström, Gösta Berg, Erik Johansson, Sven Karlsson, Gunnar Mårtensson och Jonas Wik, Sikås. Främre raden fr. vänster S L Svensson, Trångsviken, Sven Gyllander, Nisse Wärdell, Karl Knutsson Råbock och Rune Decker.
Foto: Johan Olov Jonsson i Ringsta.


Väl framme tänkte de ta en grogg på hotellet före matchen men hotellet började brinna. Om det var den uteblivna groggens förtjänst låter vi vara osagt men jämtarna vann!.

Ett antal matcher distrikten och städerna emellan har därefter spelats genom åren så också bl.a. stadsmatcher mellan Östersund och Steinkjer 1974 och mellan Östersund och Verdal 1982. Under årens lopp har det också spelats om vandringspokaler varav den nu hett eftertraktade är av äldre ursprung, - startdatum tyvärr okänt.






1942SM i Östersund 





1950Jämtlands SF i Allsvenskan 


År 1950 var det dags för premiär av den första versionen av Allsvenska Serien. En serie som lär ha tillkommit med den mellannorrlänska serien som förebild och Gösta Berg! som påskyndare..

Frågan om införande av allsvensk serie skickades hursomhelst ut på en första remiss till distrikten hösten 1948. I januari 1949 förelåg skrivelser med positiv inställning från ca. 10-talet förbund. Centralstyrelsens påföljande sammanträde uttalade sig därefter - med hänsyn till det "vaga" intresset - att man ändå borde påbörja anordnandet av en serie i åtminstone begränsad omfattning.

Förslaget var att landet skulle indelas i fyra delar och att man sen borde arbeta för att låta en allsvensk serie successivt växa fram till full omfattning. En förhoppning som man väl får säga infriats då allsvenskan utökats och alltjämt existerar än i dag.

Många justeringar har naturligtvis gjorts under resans gång. I ursprungsvarianten fick ex. Stockholms, Göteborgs och Mälardalens SF representeras av klubblag och övriga distrikt av valfritt klubb eller distriktslag något som senare ändrades till valfri lagsammansättning och fr. säsongen 68/69 till enbart renodlade klubblag, - nu indelade i två div.1 grupper.

Nåväl, till premiärsäsongen 1950/51 bestod allsvenskan av en blandning av 10:manna klubb och distriktslag indelade i tre grupper om fyra lag i varje. Jämtlands SF placerades i den Nordsvenska serien tillsammans med Norrbottens SF, S:a Västerbottens SF och S:a Ångermanlands SF.

Jämtlands SF gjorde också en stark förstasäsong och fick som ett av två lag i norrgruppen göra upp om en plats till finalspelet. Semifinalmatchen spelades den 18 februari 1951 på hemmaplan i Östersund. Motståndare: Norrbottens SF.

Norrbottningarna, nyligen "matchtränade" av landslagsspelaren Sune Hjorth - som deltog i en turnering i Luleå under trettondagshelgen - bjöd dock på hårt motstånd. - Arnlind, Schalin, Berg & co. gjorde vad man kunde men Norrbotten segrade och gick vidare till finalspelet tillsammans med Skåne och Dalarna! - anförda av Buskenström.



  Gruppspelsmatch spelad i Sollefteå

En av matcherna under finalserien    

Finalserien spelades i Stockholm 1-3 maj och våra första allsvenska mästare blev Dalarna! med Skåne på andraplats och Norrbottens SF på tredje.

Turneringsledare under premiärsäsongen 1950/1951 var fabrikör Jakob E. Ekelund.





Artur Hemmingsson 





Artur Hemmingsson
( 1928 - 1996 )
En av distriktets senare problemkompositörer är Artur Hemmingsson.

Olof Rune Artur Hemmingsson var född i Hammerdal, han är folkbokförd i Stockholmstrakten 1957-1971 men återvänder därefter till Hammerdal för att slutligen dra flyttlasset till Fyrås.


Snickeriarbetaren från Hammerdal är känd för att ha skapat ett antal schackproblem av modellen matt i 3 drag.

Här ett par exemplar av Artur Hemmingssons kluriga 3 dragare publicerade i Tidskrift för Schack 1961 och 1964.








1952SM i Hålland 




1961Lennart Burman 

Lennart Burman
 Lennart Burman
Till dom mest framgångsrika spelarna i länshistorien hör också Lennart Burman!. Lennart gick med i Frösö SK 1957, marscherar sen raskt upp i prislistorna och vinner redan nu 1961 sitt första distriktsmästerskap.

JSM-debuten gjordes i Västerås 1959 och i första försöket i seniorsammanhang vinner Lennart Klass 1! i Göteborg 1964.

Lennart Burman är historiskt utan konkurens vår meste distriktsmästare genom tiderna. Med debutvinsten i då högsta DM-klassen 1961 inräknad har Lennart hitills smått otroliga 28! DM-titlar, den senaste tagen 2014!.. Lennart har dessutom en rekordsvit i antal mästerskap i rad (1963-2007), hela 45! mästerskap i följd efter uppehållet 1962  p.g.a. militärtjänstgöring.. Totalt antal DM-starter så här långt 52!.

Lennart är också en av våra flitigaste lagschackspelare. Av alla segrar i karriären är förstabordsvinsten mot Sverigemästaren Kristian Sköld i då högsta serien 1970 en av dom mest meriterade.

Rankingtoppen når Lennart i januari 1974 då ratingtalet är hyggliga 2215!.

Lennart har på senare år också deltagit flitigt i SM-sammanhang och har på sex starter i Veteran Allmänklassen tre! vinster, 2007, 2008 och i Falun 2012!. Lennart deltog även vid kongresstävlingarna på Victoriastadion i Lund 2010 samt 2011 då Lennart lite snöpligt förlorade det avgörande partiet vid toppbordet, Lennart deltog dessutom i Borlänge 2014. Året innan, 2013 toppade Lennart med spel i den stora Veteran SM-klassen där Lennart placerade sig på en hedrande 15 plats.





1964Tigran Petrosian i Östersund 


År 1964 blev Österängsskolans Ljushall skådeplats för en drabbning av ovanliga mått. Det var den då regerande ryske världsmästaren Tigran Petrosian som på inbjudan av Jämtlands Schackförbund gjorde Östersund den äran. Det var f.ö. första gången en världsmästare spelat i Östersund.

När startskottet gick var sammantaget 37 spelsugna schackvänner samlade till den högtidliga uppvisningen.

Bland förhoppningsfulla utmanare återfanns bl.a. Gösta Berg och Lennart Burman och så förståss Svante Sjödin vars foto och partiprotokoll vi fått låna och här kan publicera från mötet med världsmästaren.




Bland åskådare:
Bo Andersson, Arne Åkerblom, Gösta Berg, Nils H. Lundgren och Fru Rona.


I simultanschackuppvisningen vann Petrosian 31 partier och spelade remi i fyra, mot 17-årige Rolf Hamberg, Frösö SK, Sven Karlsson, ÖSS samt Berndt Lindström & Hans Bengtsson, SK Drott. Förlusterna kom mot Thore Manneby och så i mötet med Svante Sjödin.

Svante Sjödin som f.ö. i liknande uppvisningar besegrat även dom svenska mästarna Gideon Ståhlberg och Kristian Sköld.

Av ett av tidningsreferaten framgår att Nils H. Lundgren avslutade den spännande kampen med att utbringa ett leve för världsmästaren, som fick en jämtälg i present. Fru Rona fick en enebytta och dessutom två pingisrackets! att ta hem till de båda pojkarna i Moskva.




      Tigran Petrosian - Svante Sjödin

Simultanuppvisningen, Östersund, 1964
 
- se diagramställningen till vänster. -

23.Tfe1

inte 23.Lxc7 p.g.a. ...Te3.

23...Lf2 24.Txe8+ Txe8 25.Td1 Lb6 26.Kh2 Sf6 27.Kg3 h4+! 28.Kh2

inte 28.Kxh4 p.g.a. ...Lxg2.

28...Sh5 29.Lg5 Lf2 30.Tf1 Lg3+ 31.Kg1 a6 32.a3 b5 33.Le2 Sf6 34.Lxf6 gxf6 35.Lf3 Lxf3 36.Txf3 c6 37.Tf1 Kh7 38.Tc1 Te5 39.Tf1 Kh6 40.Sa2

möjligen det enda rätta i en komplicerad ställning.

Partiet var det sista under en mycket välbesökt simultanuppvisning att spelas klart. Petrosian ägnade f.ö. partiet över en halvtimme efter det att dom andra partierna spelats färdigt men fick till slut ändå se sig besegrad.

1.d4 d5 2.c4 Sf6 3.cxd5 Dxd5 4.Sc3 Df5 5.Sf3 Sc6 6.e3 e5 7.dxe5 Sxe5 8.Sd4 Dd7 9.f4 Sg6 10.Le2 Lc5 11.O-O O-O 12.Lf3 ?

Många andra drag hade varit fördelaktigare för vit.

12...Sxf4 13.exf4 Dxd4+

14.Kh1 Td8 15.Dc2 Dd3 16.Dxd3 Txd3 17.h3 h5 18.Le2 Td8 19.f5 Te8 20.Ld3 Ld7 21.Lg5 Sh7 22.Lf4 Lc6 !!
 
...a5 41.Sc1 Te3 42.Tf3 Txf3 43.gxf3 Kg5 44.Sd3 Kxf5 45.b3 Ld6 46.a4 Ke6 47.Kf2 Kd5 48.Ke3 f5 49.f4 Lc5+ 50.Ke2 Kd4 51.Se5 Ke4 52.Sxc6 bxa4 53.bxa4 Lb6 54.Se5 Kxf4 55.Sxf7

vit får nu tillbaka en bonde men är hjälplöst efter.

55...Kg3 56.Sd6 f4 57.Sf5+ Kxh3 58.Kf3 Le3 59.Sh6 Kh2 60.Sf7 h3 61.Sg5 Lc1 62.Se4 La3 63.Kf2 Kh1 64.Sg5 Lc5+!

iskyla nu av Svante Sjödin som inte förivrar sig det minsta.

65.Kf3 h2 66.Sh3 Le3 67.Sf2+ Kg1 68.Sh3+ Kf1

Uppg.                  0 - 1

Tigran Petrosian

T. Petrosian - Svante Sjödin T. Petrosian - Thore Manneby T. Petrosian - Rolf Hamberg





1967Svenska Skolmästare ! 


I Skolmästerskapet 1967 svarade Mats Nordgren för den strålande prestationen att ta hem Gymnasieklassen, ( A-gruppen ) i Skol-SM.

Mats som då gick på Wargentinsskolan är den förste från vårt distrikt att ta hem Mästerskapet i den högsta klassen. Mats gick därtill utan förlust genom tävlingen och besegrade bl.a. Lennart Fransson, Sören Gannholm och i finalronden Gert Svensson..

Efter Mats i resultatlistan återfanns f.ö. även starka spelare som Bengt-Olov Andersson, Jan-Erik Sundholm och Per-Inge Helmerz..

..

Skolmästerskapet 1967 blev också lite av ett genombrott för Ulf Persson ! som i stor stil tog hem C-klassen för juniorer födda 1952 och senare, en bedrift som Ulf dessutom upprepade året därpå...




Skol-SM segrare 1956 och framåt





1967Schack på Länsmuséet 


I samband med schackutställningen på Länsmuséet i Östersund under hösten 1967 spelades även en större turnering med internationellt inslag. Segrare blev danske mästaren Sejer Holm Petersen med 7 p. (av 7)!. Närmast placerade sig blivande norske mästaren Terje Wibe 5½, vår svenske mästare Kristian Sköld 4½, Rune Strömberg, Gävle 4 p. och Lennart Burman, Östersund 3½ .

Jämsides med mästarna spelades även en klass 1 turn. med 8 delt. som hemfördes av Bengt Eriksson, Frösön, 6½ (av 7), andraplatsen togs av då nyblivne Skol-SM vinnaren Ulf Persson, 5½ .




Lennart Burman - Sejer Holm Petersen

Spelat i Östersund 1967. - Sicilianskt -
 
Spelades först av engelske mästaren Lee mot dansken Hamann i Havanna-olympiaden.

17...Lxd5 18.Txd5

- se diagram till vänster. -

Här förbrukade svart närmare en timme av sin betänketid.

18...O-O 19.f6 Sxf6

Enda chansen är att offra tillbaka pjäs. Att slå med g-bonden leder till tvångsmässig matt i många vackra varianter, som inleds med Tg1+. På svarts svar Kh8 spelar vit Th5 och vinner på grund av svarts svagheter på h7.

1.e4 c5 2.Sf3 d6 3.d4 cxd4 4.Sxd4 Sf6 5.Sc3 Sc6 6.Lc4 e6 7.Le3 Le7 8.De2

Den moderna fortsättningen.

8...Dc7 9.Lb3 a6 10.O-O-O Sa5 11.g4 Sxb3+

Svart fruktar offer på e6 och vill oskadliggöra vits löpare. I zonturneringen i Halle spelade Holm-Petersen 11. - b5 mot Minew, Bulgarien, med följande fortsättning: 12. g5 Sd7 13. h4 Sxb3+ 14. cxb3, varefter vit gick till b1 med kungen och lade beslag på c-linjen med tornet. Partiet slöt efter många problem för svart med remi.

12.axb3 b5 13.g5 Sd7 14.Sf5

Ett numera genomanalyserat offer. Svart måste anta offret, annars följer ett nytt genom Sd5 och vit får bra spel.

14...exf5 15.Sd5 Dd8 16.exf5 Lb7 17.The1
 
20.gxf6 Lxf6 21.Dd2 Dc7 22.Ld4 Lxd4 23.Dxd4 Tac8 24.c3 Tfd8 25.Tg1

Starkast är Td1. Vit försöker dock ett mattangrepp.

25...g6 26.h4 De7

Svarts damförflyttning öppnar nya möjligheter. Med Tc5 behåller svart merbonden.

27.h5 Tc5 28.h6 Df8 29.Th1 Txd5 30.Dxd5 De7 31.f4 Te8 32.Td1 Dh4 33.Dxd6 Dxh6 34.Kb1 Dh5 35.Ka2 Df5 36.c4 bxc4 37.bxc4 Dc2 38.Dd3 Da4+ 39.Kb1 Tc8 40.Tc1 Db4 41.Dc3 Dd6 42.De3 Tc5 43.b3 a5 44.Kb2 Df6+ 45.Tc3 Th5 46.De8+ Kg7 47.De2 Dxf4

Uppg.                  0 - 1

Anm. av

Bengt Mattsson på Östersunds Posten

S. H. Petersen   T. Wibe   K. Sköld

Lennart Burman - Sejer Holm Petersen    Sven-Olof Andersson - Terje Wibe





1968Österängsskolan Svenska Mästare ! 


Hösten 1968 segrade Österängsskolan! i Riksfinalen av Skolornas Lag-SM. Högstadielaget från Östersund gick först obesegrade ur gruppspelet för Norra Sverige i Sollefteå under tävlingsledare Hilding Svedberg och lyckades därefter dessutom gå förlustfria genom finalspelet!.

I Nässjö där finalspelet avgjordes stötte man dock på tufft motstånd i framförallt andra ronden men klarade ändå oavgjort 3 - 3 mot Scheeleskolan från Köping. I slutronden vann visserligen båda lagen sina matcher men då Österängsskolan gjorde storslam mot Nybro (6 - 0) samtidigt som Köping bara mäktade med 3½ - 2½ i mötet med de sega värmlänningarna från Årjäng var segern i hamn.

Resultat B gruppen (Högstadiet):
1) Österängsskolan
2) Scheeleskolan, Köping
3) Förbundsskolan, Årjäng
4) Nybro Grundskola
2½ - 13½
2½ - 12
1    - 9
0    - 1½

Skolmästarlaget från Östersund bestod av: Ulf Persson, Per-Olov Larsson, Leif Nyman, Roger Johansson, Ola Lindgren, och Gert Wibe/Bengt-Åke Magnusson.





1969Österängsskolan Nordiska Mästare ! 


I Augusti 1969 skrev Österängsskolan på nytt in sig i historieboken efter att nu ha segrat i Nordiska Mästerskapet för Skol-lag.

Via semifinalvinsten i Umeå och segern i Riksfinalen av skolornas Lag-SM i Köping tog sig Österängsskolan återigen obesegrad ! .. vidare som bästa Högstadielag.

Finalspelet avgjordes i Trollvasshytta, en förort till Oslo och arrangerades med Norges Sjakkforbunds president Trygve Waage i spetsen. För motståndet svarade Ganddal Skole i Stavanger, Padborg Skole från Danmark samt hemmalaget Linderud Skole.

Österängsskolan som även segrade i Lag-SM året innan men slutade tvåa i Lag-NM hade nu ett jämnare lag. I öppningsmatchen mot Ganddal skole blev segern ändå överraskande stor, vinst med hela 6 - 0 ! och av bara farten besegrades Padborg skole med 5 - 1 och hemmalaget Linderud med 4 - 2 ..

I det vinnande Nordiska Mästar-laget ingick: Ulf Persson, Per-Olov Larsson, Leif Nyman, Bengt-Åke Magnusson, Roger Johansson, Bo Jonsson samt reserven Olle Zeidlitz.




         Ulf Persson - Leif Fredriksson

Skolornas Lag-SM, final i Köping, 1969

1.e4 c5 2.Sf3 d6 3.d4 cxd4 4.Sxd4 Sf6 5.Sc3 a6 6.Lc4 e6 7.Lb3 Le7 8.O-O O-O 9.Le3 b5 10.a3 Lb7 11.Lxe6

Ett fräckt kvalitétsbyte

...fxe6 12.Sxe6 De8 13.Sxf8 Lxf8 14.f3 Sbd7 15.Dd2 Se5 16.b3 Tc8 17.Ld4 Dh5 18.Se2 Df7 19.Sg3 Dc7 20.c3 d5 21.f4 Sed7 22.e5 Se4 23.Sxe4 dxe4 24.b4 Sb6 25.f5 Sd5 26.Tac1 a5 27.f6 e3 28.Lxe3 Dxe5 29.Ld4 Dc7 30.Dg5! Dd7?

- se diagramställningen till vänster -

Pressat läge nu för svart, möjligen hade 30...Dd8 varit bättre.

Partiet är hämtat från matchen mellan Österängsskolan och Bregårdsskolan, Karlskoga. En jämn match som Österängsskolan till slut vann med 4 - 2 .

SSF Skolkommitté

31.f7+ Kh8 32.Dxg7+

Uppg.                  1 - 0

Tfs nr. 5   1969

Ulf Persson - L. Fredriksson Ulf Persson - P. Bangsgard L. Nielsen - Per-Olov Larsson





1970SK Drott i högsta serien! 

Till Schackhistorien i Jämtland hör också SK Drott i Östersund. Klubben som grundas av Sven-Olof Andersson & ungdomsledaren Hans Bengsston den 30:e aug. 1963 kom snabbt att göra sig gällande, - inte minst i lagsammanhang.

Konceptet var att allteftersom lyfta upp talangfulla juniorer genom den gedigna ungdomssatsningen, lägg därtill en och annan rutinerad lirare från grannklubbarna och redan andra säsongen vinner man Lag-DM!, en bedrift man senare också upprepar till säsongen 67/68 och 68/69 !




I det vinnande DM-laget 1967/68 ingick från vänster:

Mats Nordgren, reserven Jan-Olov Nilsson, Sven-Olof Andersson, Bror Schalin, Kurt Hanning, Per-Olov Larsson och bäste poängplockaren Ulf Persson.,




Säsongen därpå, 69/70 vinner laget obesegrad premiärsäsongen i nya div. 2 Norra gr. 1. i Allsvenskan före Domsjö SK, Schack 64, Haparanda och Clemensnäs SK och tar som första klubblag från distriktet klivet upp i högsta serien.!

Vistelsen i högsta serien blir dock kortvarig om än inte helt utan framgång i den Norra av dom två div. 1 grupperna, förstärkta med Lennart Burman och Henry Blomkvist från Frösö SK besegrar man Örebro SS med 4½ - 3½ och spelar oavgjort med Karlskoga SK. Lägg därtill Lennart Burmans vinst vid förstabordet mot Svenske Mästaren Kristian Sköld i matchen mot gruppens suverän och blivande svenska lagmästare, Stockholms Södra SS..



I SK-Drotts elitlag säsongen 1970/71 spelade:

Lennart Burman, Per-Olov Larsson, Sven-Olof Andersson, Ulf Persson, Henry Blomqvist, Leif Nyman, Hilding Svedberg, Kurt Hanning samt Christer Åkerlind och reserven Bengt Eriksson.

Här kunde SK Drotts schackhistoria säkert ha fortsatt men då Gösta Berg och Nils H Lundgrens Östersunds SS blivit alltmer åldersdigert.. och då många av SK Drotts talangfulla juniorer flyttat söderut valde klubbarna att gå samman. Sammanslagningen skedde redan inför säsongen (71/72) och anrika Östersunds SS kunde nu leva vidare.

Östersunds SS är mycket tack vare samgåendet med just SK Drott fortsatt en aktiv förening ännu i våra dagar och klubben tillhör numera Sveriges äldsta schackföreningar.





1992NM i Östersund 








2005Sjakkfejden i Trøndelag 







2010Jubiléum 



Jämtlands Schackförbund - numera Jämtland-Härjedalens SF - fyller 75 år och anrika Östersunds Schacksällskap blir 125.

Det är nu också 60 år sedan Jämtlands SF och 40 år sedan SK Drott spelade i högsta serien i allsvenskan.





Salo Flohr Eero Böök Rudolf Spielmann Lodewijk Prins Jacques Mieses